Lär dig inte fridans förrän du kan grundstegen
Ett PM till Bildpedagogisk undersökning av Jessica Isaksson
Sammanfattning
Undersökningen består av en preliminärt kallad "verktygslåda"som jag har sammanställt. Verktygslådan är en strategisk undersökning i form av ett kurspaket främst framtaget för det Estetiska programmet i gymnasieundervisningens läroplan. I detta kurspaket får elever gå igenom ett antal övningar som behandlar; teckning, estetiska verktyg, förståelse av bilder, med mera. Elever får också möjligheten att vara med och utforma samt utvärdera övningarna själva. Kortfattat är dessa övningar främst sammanställda av praktiker och metoder inom mimetisk avbildning.(se vidare läsning) Jag vill ta reda på om dessa praktiker kan ge elever en trygghet och stabil grund samt verktyg för att utveckla ett eget konstnärligt språk och utöka sin kreativitet.
I samband med detta kurspaket är jag nyfiken på, på vilket sätt verktygslådan kanutveckla elevers kompetenser kring konstnärlig skicklighet och det egna skapandet. På vilket sätt kan den förändra/bidra till undervisningen överlag1?
1Skolverket; Syfte Ämnet bild mot gymnasieskolan
Syfte
Jag ser det som ett labbutvecklat medicinskt preparat som behöver en testgrupp; då menar jag inte att köra över kunskaperna eleverna/deltagarna har eller jämföra processen med något som behöver botas. Jag vill se hur preparatet påverkar testgruppen; kanske mer som ett kosttillskott. Jag anser av egna observationer från bland annat VFU, elever och samtal med yrkesverksamma Bildlärare att introduktion samt undervisning av verktyg och praktiskt inriktade estetiska kompetenser varierar kraftigt mellan lärare samt att ämnet Bild lämnar ett stort tolkningsutrymme och i många fall har detta resulterat att den består av majoriteten teori/teoretisk inriktning snarare än praktiska övningar. Jag anser att Estetiska programmet i gymnasiet behöver utrymme för att utveckla mer verktygskompetens än vad jag observerat att nuläget i skolor oftast erbjuder. Jag vill förstå vad som händer när verktygslådan används i verkliga sammanhang och modifiera dessa metoder för att ha egna beprövade metoder när jag går ut i arbetslivet samt hålla mig inom den didaktiska frågeställning/dimension om hur i ett händelseförlopp deltagarna lär sig.
Frågeställning
Frågeställningen kan se ut lite på följande sätt;
På vilket sätt kan verktygslådan bidra till utvecklingen av elevers estetiska språk?
På vilket sätt lär sig elever att utveckla sitt estetiska språk utifrån verktygslådan?
Bakgrund/Inledning
Idén att lära ut detta kom från det egna stora intresset av att bli en skicklig tecknare samt konstutövare. Jag saknade på gymnasiet en stabil grundkurs och förklaring på hur man ska bli en skicklig tecknare. Att bli skicklig tar tid och tålamod men att ha bra verktyg underlättar denna långa och tunga resa att bli nöjd med sina egna resultat. Jag har själv i två år slitit, letat och provat olika kurser, tekniker och sätt och tyckt själv att de olika metoder varierar i effektivitet. Jag har plockat ut de som hjälpt mig själv att komma igång och vill nu se hur dessa fungerar på andra.
Syftet är inte att utgångspunkten eller tidigare forskning ska bygga en slags navelskådning när jag refererar hur jag tagit användning av dessa praktiker utan referera till ett begränsat urval med pedagogisk analys och tillvägagångssätt.
Min avsikt med Verktygslådan är att den ska ge eleverna en förmåga att utveckla följande1:
Lägga en grund för utveckling av ett mer avancerat estetiskt språk för framtida studier dvs. för elever som planerat vidare studier baserade på mimetiska/realistiska metoder av estetiskt skapande på akademisk nivå/ konceptuell konst mm.
Utökad förståelse om material och materialets potentialer och vad de kan ge för resultat
Utökad förståelse för verktyg och verktygets användningsområde
Att öva bort prestationsångest, och ha en öppen dialog om kritik och vad konstruktiv kritik innebär
Främja en inriktning mot arbetsmarknaden och entreprenörskap2
Jag kommer även ta hjälp av tidigare forskning i bland annat Marie Nordins uppsats från vårterminen 2018 där hon tagit reda på om konstutövandets/Bildämnets paradigmskifte innan och efter 68 rörelsen då teckning övergick från att vara verktygsinriktat till att kritisera bland annat massmedia samt "finkultur" och göra bildämnet till en mer teoretisk undervisning.
1Skolverket;ämnet Bild mot gymnasieskolan
2Taget ur skolverket om entreprenörskap i gymnasieskolan;https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-och-reportage/entreprenorskap-i-skolan-ett-tecken-pa-nya-medborgarideal
Metod
Metoder snarare strategier jag har valt för denna undersökning är inspirerade av aktionsforskning eftersom verktygslådan är ett praktiskt tillvägagångssätt och är i syfte att göra en förändring och bidra till någon form av kompetensutveckling. Elever kommer ombeds att göra en utvärdering efter lektionstillfällen som därmed kommer hjälpa mig att utforma kursen/strategierna för framtida användning1; tillvägagångssätten är alltså anpassbara. Följande citat har givit mig riktning i denna undersökning; En av det vanligaste typerna av förändring vid aktionsforskning gäller den professionella självutvecklingen. (Denscombe s. 183)
Hur ska undersökningen genomföras
Undersökningen innefattar en form av kurs/lektionstillfällen (liksom verktygslådan är ett komprimerat paket av metoder), där jag kommer observera förloppet med hjälp av elevers utvärdering, egna observationer i form av anteckningar och eventuellt film om det finns möjlighet och godkännande av deltagare. En kort formulär med frågor från deltagarna kan eventuellt sammanställas för att få reda på hur deltagarna upplever förändringen i det egna estetiska uttrycket/språket.
Eleverna/kursdeltagarna kommer bli ombedda att göra ett test eller komma med färdiga bilder innan kursens start för att sammanställa den aktuella kunskapen. Jag har härmed sammanställt några punkter jag specifikt vill observera hos mina deltagare och hur de utvecklar sina kompetenser;
Förståelse för objekt och perception på sin omvärld, inte hur de kan avbilda/kopiera en förlaga
Genom hur de studerar bilder och hur de resonerar kring bildproduktion
Hur de hanterar verktyg och material samt förstår dess potentialer (begränsningar, fördelar) baserade på önskade resultat
Jag kommer samla in bilderna under kursens gång som empiriskt material. Jag kommer be dem att skriva ett kort omdöme efter varje lektion. Omdömet som empiriskt material samt framtida förbättring av dessa metoder; lägga till ta bort eventuellt.
Den största delen av arbetet är att utveckla och sammanställa en hel kurs i kronologisk ordning. Efter att kursen utformas och urval gjorts kan den tidsanpassas och tillämpas efter praktiska problem såsom; materialåtgång tidsplanering etc. Planen är att framställa uppgifterna i form av LPP utan kunskapskrav/betygsgrundande då kursen är i syfte att undersöka inte meritera med betyg.
Testgrupp som är tänkt är gymnasieelever i det estetiska programmet/ ev. Frivilliga deltagare som har ett estetiskt intresse de vill utveckla. Plats kommer ev. Vara en hyrd lokal på Konstfack eller min gamla VFU plats om möjligheterna finns. Kursen är avsedd att vara en kvällskurs justerad tidsmässigt efter hur mycket som ska läras ut. Just nu är planering och verktygslådan under skissperiod och preciserad tid eller planering går inte att framställa samt ovisshet om deltagare, intresse samt praktisk problematik (lokal osv.)
Jag är medveten om att det är svårt att se resultat på så kort tid. Och att mäta kompetenserna kommer vara en utmaning jag måste utreda innan jag går ut på fältet. Vad jag tror på starkt i nuläget är en före och efterbild elever redovisar för mig samt att vi gemensamt utvärderar övningarna och utvecklar dem tillsammans. Att utvecklas märkbart för att kunna mätas tar lång tid och jag hoppas innerligt att dessa övningar ger inspiration till framtiden och viljan/lusten att lära sig eller någon form av givande förändring för mina deltagare som jag har möjlighet att dokumentera.
Jag är också medveten om att eftersom undersökningen är planerad att vara utformad som en kvällskurs kan det resultera att jag inte får särskilt stor variation på kompetenser samt ambitionsnivå på deltagarna.
Redovisningsformen kommer vara multimodal; med hjälp av bilder, kommentarer, ev. En kortfilm om kursens händelseförlopp. Vad jag vill redovisa är alltså någon form av dagbok (Före, efter) eller dokumentation om ett händelseförlopp. Den gestaltande delen är en slags pedagogisk utställning med möjlighet till workshop som smakprov för helhetskursen.
Preliminär vidare läsning
Praktiska exempel:
Szunyoghy András Ritandets ABC/ för nybörjare och erfarna (original ungersk titel)
(lära om material, anatomi)
Charles Bargue Drawing course
(grunden för ateljékonst undervisning)
Juliette artitides Classical painting atelier A contemporary guide to traditional studio practice
Ibid; Atelier Drawing
Videokurser samt kurser online
https://drawingacademy.com/grund och förståelse för konstnärskap, kreativitet och historiskt perspektiv på måleri, teckning och andra metoder
Florent Fargeshttps://www.youtube.com/channel/UC5_awWGxcl0jQmVWfd_kJLQklassisktateljémåleri
Mark Carder ur Draw, mix paint; introduktion till måleri, färgförståelse och grundläggande information för absoluta nybörjare https://www.youtube.com/channel/UC5_awWGxcl0jQmVWfd_kJLQ
Thomas Baker om färganalys och förståelse om färgfunktion samt fördelen att föra en färgkatalog
Tom Keating om gamla mästares filosofi och utövning av klassiska konstverk såsom Rubens, Rembrandt (från gamla mästares skisser till färdiga verk)
1Denscombe;s.181